Teorin
I vårt land har vi under många år haft ett av världens bästa utbildningssystem. Detta faktum gör förmodligen att alldeles för få människor i vårt land har funderat över hur detta system kan bli ännu bättre. Frågan har kanske inte heller känts så angelägen även om många har insett att kreativitetsbrist på olika nivåer – både i skolan och i det övriga samhället, ekonomiska neddragningar och ovilja att anamma nya tankesätt kraftigt har reducerat utbildningssektorns förmåga att utbilda de studerande på ett optimalt sätt för det moderna framtidssamhället. De flesta känner ju till hur vi i Sverige de senaste åren – som en konsekvens av ovanstående – har börjat halka efter i olika sammanhang och t.o.m. ramlat ner från toppen till botten när det gäller olika jämförelser mellan vårt land och andra jämförbara stater.
Vi går alltså från ett läge där det har varit önskvärt med förändring till ett annat läge där det nu är helt nödvändigt med förändring om vår välfärdsnivå överhuvudtaget ska kunna bestå! I detta sammanhang är det en klen tröst att utvecklingen förutsades av civilingenjören Dag Romell i boken ”Kreativitet – en outnyttjad resurs” redan år 1974! Romell pekade på den ”krisernas kris” som han ansåg skulle komma ganska snart om inte kreativ förmåga och innovationsvetenskapliga rön fick större genomslagskraft. Han förutsade också en fortgående avhumanisering, en analkande ekologisk katastrof, en ökande arbetslöshet och olika ekonomiska obalansfenomen.
Är det inte där vi står just nu?
Omvänt kan man dock säga att om fler får upp ögonen för de viktiga faktorerna i sammanhanget och denna ”minirevolution” får börja snart, är det till och med möjligt att framöver kunna exportera kunskap om olika utbildningsfrågor och skoladministration. Detta med hjälp av alla kloka och duktiga pedagoger och skoladministratörer som vi har i vårt land och som ännu ej har tröttnat på sitt ”kall”! Med det brådskar!
Ett av de främsta problemen i sammanhanget är att så få har förstått att olika förändringar inte enbart kan ske – enligt klassiskt svenskt maner – på institutionsnivå genom ytterligare omorganisationer eller tillkomsten av nya styrdokument, utan i större utsträckning måste ske på individnivå! Och detta genom att våra barn och ungdomar ges en betydligt större förmåga att redan tidigt under sin grundutbildningen självständigt och aktivt anamma nya tanke – och handlingssätt och – med den förra läroplanens ord – ”öka förmågan att inlemma dessa med sin personlighet!” Att detta sker bäst i hem och skola där dessa två intimt samverkar är väl självklart för de flesta.
En alltför stark inriktning mot inlärande av faktakunskaper på bekostnad av att utveckla praktiska och mentala färdigheter samt elevaktiva arbetssätt har ofta resulterat i att utbildningssystemet har halkat efter i den accelererande samhällsutvecklingen. Många duktiga lärare har förstått detta, men orkar inte driva frågan utöver sammanhängande problem med ekonomiska nedskärningar, ointresserade elever, nytt arbetstidsavtal, nytt lönesystem, ny läroplan och andra omfattande förändringar.
Att lösa alla stora problem samtidigt har aldrig gått i någon kultur!
Även professionella utbildare har ibland missbedömt läget och exempelvis trott att utvecklandet av mera elevaktiva arbetssätt innebär en fullständig frånvaro av tryckta läromedel. Detta har kanske känts bra för de politiker som har kunnat skära i läromedelsbudgeten varje gång som det kommer nya sparkrav. Men ingenting kan vara mera fel! Den skola som investerar i bra tryckta läromedel och/eller datorprogram har inte bara köpt ett sovrat, strukturerat och kontrollerat faktainnehåll (jämfört med exempelvis Internet!), utan dessutom en välplanerad metodik samt mängder av idéer för ett synnerligen lågt pris. Dessutom är bra läromedel tidsbesparande och tid åtgår alltid i stora mängder i en skola där personalen måste vara ”socialarbetare” så stor del av tiden. Och nu i stort sett utan den hjälp som fanns i skolan för 15 år sedan i form av duktiga special- och resurslärare, tillsynslärare, skolvärdinnor e.t.c.
De som kritiserat olika tryckta läromedel har ofta hävdat att de inte kan motiveras om det finns faktafel i dem – och sådana uppstår ju så fort boken är tryckt eftersom förändringshastigheten i samhället är så hög. Men räknar man procentandelen fel i en fem år gammal bok uppgår den sällan till mer än någon promille och då borde man ju lika gärna kunna hävda att 999/1000 av innehållet faktiskt är rätt. Följaktligen ligger det inte så mycket i denna kritik.
Ibland hör man lärare som både tycker att de har för mycket att göra och samtidigt avkräver sig själva den enorma arbetsinsats som det innebär att förfärdiga egna läromedel. Den som någon gång producerat egna läromedel – eller ännu hellre förlagsläromedel med de stora krav som förlagen ställer – inser lätt motsatsförhållandet i denna filosofi! Med större kundkrets skulle förlagen kunna producera ännu bättre läromedel till ännu lägre priser! Och om alla lärare följde bestämmelserna för kopieringsrätt skulle möjligheterna öka flera gånger ytterligare
När det gäller läromedelskostnaderna kan det väl knappast vara riktigt att en skola – som exempelvis i vår hemkommun kostar över 1,3 miljarder kronor per år – endast ska kunna satsa 500 kronor på läromedel för varje elev och en knapp femtiolapp till den direkta skolbiblioteksverksamheten? En alltför hög utdebitering – t ex av hyreskostnaderna för skolan – används i många fall för att maskera andra transaktioner -.exempelvis inom den sociala sektorn – som de senaste årtiondena regelbundet har svalt mer resurser än de budgeterade. Och detta är en – av flera anledningar – till att det inte blir några pengar kvar – exempelvis till de läromedel som borde vara basen för en välstrukturerad och kostnadseffektiv undervisning!
Ett undersökande och elevaktivt arbete kräver en synnerligen välmurad grund för arbetet!
Tre viktiga metodiska framtidsinsatser blir följaktligen:
- Att överlämna en större del av initiativet för sin egen utbildning till eleven genom ett progressivt införande av mera elevaktiva arbetssätt med läraren som handledare. Att ökad frihet också ställer ökade krav på ordning och reda är självklart. Det ska aldrig behöva diskuteras vem som har sista ordet i ett klassrum!
- Att visa på flera möjligheter för lärare och elever att bättre ta tillvara det ”hjärnkapital” som är nedlagt i varje individ och som bildar basen för den kreativitet och utvecklingsbenägenhet som samhället så väl behöver och dagligen efterfrågar – bl a i tidningarnas platsannonser! Detta kan bl a ske genom att tidigt i grundutbildningen lära ut andra tankesätt – främst av operativ, divergent och synvergent natur!
- Att dagligen lära ut god studieteknik och förmågan att själv lära nytt. Aldrig förut har människor behövt vidareutbildas och kompetensutvecklas i så hög utsträckning som nu! Och till detta avsätts en skrämmande liten procentandel resurser inom utbildningsväsendet jämfört med situationen inom näringslivet i allmänhet och dess utvecklingbranscher – såsom data och reklam – i synnerhet!
Denna nödvändiga förändring vill vi kalla det pedagogiska paradigmskiftet. Ett skifte som – förutom att det nu inte bara är önskvärt utan helt nödvändigt – ställer stora krav på alla pedagogiskt och utbildningspolitiskt verksamma i samhället det närmaste decenniet!
Att denna satsning inte på något sätt harmonierar med de medel som för närvarande finns till förfogande för exempelvis läromedel, studiebesök samt lärares och skolledares egen kompetensutveckling framstår väl som helt klart – även för människor långt utanför skolans värld!
Vilken politiker vågar ställa ultimatum?
Han eller hon har våra röster!
Praktiken
En annorlunda samhällssituation kräver andra insatser av utbildningssystemet. Och en annan utbildning kräver andra sätt att tänka. Medveten om utvecklingen har PEDAX PRODUCTION i Jönköping de senaste femton åren aktivt arbetat för utbildning i olika flexibla tankesätt bl a genom föredrag, artiklar samt genom att konstruera olika typer av läromedel som befrämjar detta – både egna material och produkter som skrivits på uppdrag av olika förlag.
Parallellt med vår läromedelsproduktion håller vi föredrag, producerar böcker, artiklar och småskrifter i ämnet samt håller kontakt med forskare och andra som kan ge ytterligare näring åt vår verksamhet och dess vidare utveckling. Vi arbetar bl a med Brain Books förlag i Jönköping som utgivit våra senaste böcker bl a om kognitionsfilosofi, innovationsvetenskap och olika praktiska tankeövningar.
Synektiskt tänkandeWilliam Gordon har skapat tre regler för synektiskt tänkande: 1. Kreativ aktivitet uppstår när människor blir medvetena om de psykologiska processer och mekanismer som kontrollerar deras tankar och handlingar. 2. Den känslomässiga komponenten av den kreativa processen är ofta viktigare än den intellektuella komponenten. 3. Den känslomässiga och irrationella komponenten måste både förstås och användas tillsammans som instrument i det kreativa arbetet. Rent praktiskt innebär detta för det första att den unga människan tidigt måste tränas i att förstå kopplingen mellan tanke och handling. Detta kan ske på olika sätt och pedagogens uppgift är att använda olika medel – till exempel tankenycklarna – som utgångspunkt för samtal med eleverna och i övningar av olika slag. För det andra måste vi på allvar börja arbeta med de attityder som gjort att exempelvis logisk-matematiska och lingvistiska färdigheter har varit de allenast saliggörande – inte bara i vår svenska skola – utan inom all grundutbildning i hela västvärlden. Andra ”intelligenser” som spatial, musikalisk, kroppslig, kinestetisk, interpersonell och intrapersonell intelligens kanske är viktigare i många sammanhang. EQ är ett annat begrepp som numera diskuteras flitigt – den emotionella intelligensen.
1. Den synektiska attityden
Hur vi uppfattar omvärlden och de problem som dagligen möter oss handlar mycket om vår personlighet. Ett glas som till hälften tömts på sitt innehåll kan antingen uppfattas som halvfullt av en person med övervägande positiv inställning (det är ju hälften kvar!) Eller också uppfattas det som halvtomt ( hälften är ju urdrucket) av en annan person med en mera negativ grundinställning.
2. Den synektiska mekanismen
Med tanke på att reproduktiva och rent konvergenta processer varit i högsätet inom den obligatoriska utbildningen under lång tid är det nu hög tid att ändra detta till förmån för olika divergenta och synvergenta processer. Som förälder till barn i skolåldern finns det självfallet också många möjligheter att ytterligare förstärka det som skolan tillför – man kan exempelvis lägga ”leksakspengarna” på Legobitar eller Kaplastavar istället för på färdiga plastleksaker eller destruktiva dataspel.
3. Det synektiska arbetssättet
Eftersom denna filosofi är tämligen ny innebär det att alla som prövar olika delar av den får vara pionjär inom sitt respektive område. Och kom ihåg: Det är inte bara tillåtet – utan i högsta grad nödvändigt – att få misslyckas! Varje misslyckande är en konstruktiv del i det pågående arbetet! En vidareutveckling av synektikens kärna är teknosofin Tankenycklar. Denna är varken en teknik eller en filosofi utan bådadera. I boken Mindkeys – your shortcut to operative and active thinking finns 111 olika tankenycklar som vardera kan användas som utgångspunkt för samtal i grupp eller för egen reflektion.
Tankenycklarna är en samling deltekniker som alla har det gemensamt att de fungerar som ”mentala förstärkare”. Knappast någon är helt ny som metod, men strukturen och sättet att se och växla mellan delmetoderna innebär definitivt ett nytänkande! Bildligt talat handlar det om att ”låsa upp de kognitiva rummen” vars dörrar har hållits mer eller mindre tillslutna för många människor. Betänk bara vad Gardners perspektiv på de många olika intelligenserna har inneburit för olika pedagogers synsätt över hela världen! Nyckeln är den symboliska öppningsmekanism som får användaren att betrakta vissa element eller en viss process ur ett speciellt – och ofta alldeles nytt – perspektiv. Ofta blir man ”hemmablind” även när det gäller olika tankestrategier och därför brukar nycklarna ge användaren nya perspektiv och synsätt varur andra tankar, idéer och förslag kan uppstå. Det fina är att nyckelfilosofin eller ännu bättre teknosofin – eftersom den är ett mellanting av teknik och filosofi – innebär ett antal olika angreppssätt utifrån de många detaljkunskaper som bara den enskilde användaren har om just sitt område. Ju längre från en viss delverksamhet en initiator står desto sämre brukar de tekniker och modeller fungera som är avsedda att hjälpa honom eller henne vidare förbi de problem som uppstått! Att med nycklarnas hjälp gå direkt på problemet med den enskildes många detaljkunskaper, är det mest decentraliserade och individfokuserade angreppssätt som finns. Det är bara det att ingen har tänkt på detta förrän nu!
1. Vad innebär Nyckelmetoden? Svar: Nyckelmetoden är en teknosofi – det vill säga en blandning av teknik och filosofi med starkt individfokus. 2. Vilken är avsikten med metoden? Svar: Att ge användaren möjligheter att prestera mera på kortare tid med bättre resultat utan att därför bli mera stressad. Metoden kan ses som en form av personlig -och synnerligen aktiv – kompetensutveckling. 3. Vad är det för fel på andra liknande metoder ? Svar: Oftast är det inget fel på metoderna – möjligen har det under lång tid funnits en övertro på möjligheterna att förbättra genom omorganisation – det vill säga att utveckla olika verksamheter genom att vidta systemförändringar.Ofta har dessa metoder haft formen av A till B och sedan tillbaka till A igen när denna funktion studerats ur ett annat perspektiv. Eller som bl a den kände läromedelsförfattaren Jan Unenge har uttryckt det hela: ”Den pedagogiska utvecklingen går med stormsteg fram och tillbaka!” Detta har i sin tur orsakats av att de flesta som har ansvar för personalutvecklingsfrågor, kompetensutveckling m.m. har trott att alla individer redan gör sitt yttersta och att det därför inte finns mer att hämta hos den enskilde individen! 4. Men gör det verkligen det? Svar: Absolut! Det handlar varken om att stressa mera eller att göra längre arbetsdagar – snarare tvärtom! Den som har förmåga att på ett bättre och effektivare sätt strukturerar sitt operativa tänkande – det vill säga förbättra kopplingen mellan tanke och handling – kan alltid öka sin totala personliga prestationsförmåga. Det gäller bara att ha de rätta verktygen för detta! 4. Och det är Tankenycklarna? Svar: Ja! Nycklarna är en samling av delmetoder. De flesta är inga nyheter för den som intresserat sig för olika varianter av kognitiv psykologi men det nya är att de har satts samman till en ny struktur eller en slags teknosofi! 5. Är det bara i professionella sammanhang som metoden kan användas? Svar: Nej! Alla nycklar kan användas av alla, överallt och i alla sammanhang! Det är som med kraftfulla datorer – det är egentligen bara den mänskliga hjärnan och dess kreativa kapacitet som sätter gränserna! 6. Varför har metoden uppstått just nu? Svar: Det statiska samhället har ganska snabbt ersatts av ett dynamiskt samhälle. För bara en generation sedan var det vanligt att sonen följde i faderns fotspår och hade samma yrke, bodde på samma plats etc. Idag är kärnfamiljen splittrad, människor stannar sällan på samma plats hela livet eller har samma yrke. Rörelsen är det naturliga tillståndet. Tyvärr har inte utbildningssamhället hängt med i svängarna och på många håll utbildas barn och ungdomar fortfarande för ett statiskt samhälle där det konvergenta tänkandet dominerar. Det finns nu ett stort, växande och ofta akut behov av att träna divergenta och synvergenta metoder, flexibelt tänkande och andra färdigheter eftersom dessa är basen för den kreativa utveckling som såväl individer som olika system i västvärlden kräver. Det gäller här att på ett mycket bättre sätt ta tillvara individens möjligheter att agera på egen hand och söka den information som han eller hon behöver. 7. Hur sätter man igång? Svar: Börja med att informera dig om de övergripande principerna till exempel genom en föreläsning. Läs sedan boken Aktivt Tänkande med Tankenycklar. Ett tredje steg – som nu är under planering – innebär att komma samman och diskutera materialet i grupper. Hur detta ska struktureras är för närvarande inte klart men vi ber att få återkomma så snart vi har besked! Läs först infosidan om Inversion – ”att modifiera, kombinera eller arrangera om.” |
Inversion
|
| EXEMPEL
”Nyfikenheten är veken i lärandets ljus”, påstod en gång William A Ward. Michael Le Boeuf använder frågan som kreativt redskap. Han arbetar i två steg:
På detta sätt har Le Boeuf utarbetat en omfattande checklista som täcker de flesta möjligheter att förändra något befintligt och göra något som är annorlunda. Det finns ett nästan oändligt antal möjligheter att använda vår nyckel för omkastning och förändring – Inversion! |
| Se dig om i det rum du sitter i just nu. Kan du använda en – eller ett par – av Le Boeufs frågor ur checklistan för att förändra något? Vad skulle du få som resultat? Fundera över ett problem som du har upplevt de senaste dagarna. Kan någon av frågeställningarna vara applicerbar på ditt problem? Vilken ? Varför ?
|
| Använda på annat sätt? | Nya sätt att använda det? Andra användningsområden? |
| Bearbeta? | Vad finns det mer som liknar det här? Vilka andra idéer kan komma ut av det här? Finns det någon parallell bakåt i tiden? Vad kan jag härma? På vilket sätt kan jag överträffa? |
| Modifiera? | Ny vinkling? Ändra mening, färg, rörelse, ljud, lukt, form? Andra ändringar? |
| Förstora? | Lägga till? Mera tid? Större frekvens? Starkare? Högre? Längre? Tjockare? Mervärde? Tilläggsingrediens? Duplicera? Överdriva? |
| Förminska? | Vad kan man ta bort? Mindre? Kondensera? Miniatyr? Längre? Kortare? Lättare? Utesluta? Strömlinje? Dela upp? Underförstå? |
| Ersättning? | Vem istället? Vad istället? Andra ingredienser? Annat material? Annan process? Annan drivkälla? Annan plats? Annat röstläge? |
| Arrangera om? | Byta komponenter? Annat mönster? Annan formgivning? Annan sekvens? Kasta om ordningsföljden? Ändra takt? Ändra schema? |
| Tvärtom?
|
Kasta om positivt och negativt? Andra hållet? Baklänges? Upp och ner? Ombytta roller? Byta skor? Vända på bordet? Vända andra kinden till? |
| Kombinera? | En legering? En blandning? En sortering? En samling? Kombinera enheter? Kombinera ändamål? Kombinera effekter? Kombinera idéer? |
Mot en annan tid |
Andra utbildningsinsatser |
Förändrad pedagogik och metodik |
Ökad självständighet i tanke och handling |
Större personlig handlingkraft, självständighet och förmåga att själv planera och utvärdera |
Ett annat och mera strukturerat tankesätt |
Tanketräning av olika slag |
Kognitiv rörlighet |
Kunskap om olika kognitiva tekniker |
Symboltänkande |
Tankeverktyg |
Synektiskt tänkandeWilliam Gordon har skapat tre regler för synektiskt tänkande: 1. Kreativ aktivitet uppstår när människor blir medvetena om de psykologiska processer och mekanismer som kontrollerar deras tankar och handlingar. 2. Den känslomässiga komponenten av den kreativa processen är ofta viktigare än den intellektuella komponenten. 3. Den känslomässiga och irrationella komponenten måste både förstås och användas tillsammans som instrument i det kreativa arbetet. Rent praktiskt innebär detta för det första att den unga människan tidigt måste tränas i att förstå kopplingen mellan tanke och handling. Detta kan ske på olika sätt och pedagogens uppgift är att använda olika medel – till exempel tankenycklarna – som utgångspunkt för samtal med eleverna och i övningar av olika slag. För det andra måste vi på allvar börja arbeta med de attityder som gjort att exempelvis logisk-matematiska och lingvistiska färdigheter har varit de allenast saliggörande – inte bara i vår svenska skola – utan inom all grundutbildning i hela västvärlden. Andra ”intelligenser” som spatial, musikalisk, kroppslig, kinestetisk, interpersonell och intrapersonell intelligens kanske är viktigare i många sammanhang. EQ är ett annat begrepp som numera diskuteras flitigt – den emotionella intelligensen.
1. Den synektiska attityden
Hur vi uppfattar omvärlden och de problem som dagligen möter oss handlar mycket om vår personlighet. Ett glas som till hälften tömts på sitt innehåll kan antingen uppfattas som halvfullt av en person med övervägande positiv inställning (det är ju hälften kvar!) Eller också uppfattas det som halvtomt ( hälften är ju urdrucket) av en annan person med en mera negativ grundinställning.
2. Den synektiska mekanismen
Med tanke på att reproduktiva och rent konvergenta processer varit i högsätet inom den obligatoriska utbildningen under lång tid är det nu hög tid att ändra detta till förmån för olika divergenta och synvergenta processer. Som förälder till barn i skolåldern finns det självfallet också många möjligheter att ytterligare förstärka det som skolan tillför – man kan exempelvis lägga ”leksakspengarna” på Legobitar eller Kaplastavar istället för på färdiga plastleksaker eller destruktiva dataspel.
3. Det synektiska arbetssättet
Eftersom denna filosofi är tämligen ny innebär det att alla som prövar olika delar av den får vara pionjär inom sitt respektive område. Och kom ihåg: Det är inte bara tillåtet – utan i högsta grad nödvändigt – att få misslyckas! Varje misslyckande är en konstruktiv del i det pågående arbetet! En vidareutveckling av synektikens kärna är teknosofin Tankenycklar. Denna är varken en teknik eller en filosofi utan bådadera. I boken Mindkeys – your shortcut to operative and active thinking finns 111 olika tankenycklar som vardera kan användas som utgångspunkt för samtal i grupp eller för egen reflektion.
Tankenycklarna är en samling deltekniker som alla har det gemensamt att de fungerar som ”mentala förstärkare”. Knappast någon är helt ny som metod, men strukturen och sättet att se och växla mellan delmetoderna innebär definitivt ett nytänkande! Bildligt talat handlar det om att ”låsa upp de kognitiva rummen” vars dörrar har hållits mer eller mindre tillslutna för många människor. Betänk bara vad Gardners perspektiv på de många olika intelligenserna har inneburit för olika pedagogers synsätt över hela världen! Nyckeln är den symboliska öppningsmekanism som får användaren att betrakta vissa element eller en viss process ur ett speciellt – och ofta alldeles nytt – perspektiv. Ofta blir man ”hemmablind” även när det gäller olika tankestrategier och därför brukar nycklarna ge användaren nya perspektiv och synsätt varur andra tankar, idéer och förslag kan uppstå. Det fina är att nyckelfilosofin eller ännu bättre teknosofin – eftersom den är ett mellanting av teknik och filosofi – innebär ett antal olika angreppssätt utifrån de många detaljkunskaper som bara den enskilde användaren har om just sitt område. Ju längre från en viss delverksamhet en initiator står desto sämre brukar de tekniker och modeller fungera som är avsedda att hjälpa honom eller henne vidare förbi de problem som uppstått! Att med nycklarnas hjälp gå direkt på problemet med den enskildes många detaljkunskaper, är det mest decentraliserade och individfokuserade angreppssätt som finns. Det är bara det att ingen har tänkt på detta förrän nu!
1. Vad innebär Nyckelmetoden? Svar: Nyckelmetoden är en teknosofi – det vill säga en blandning av teknik och filosofi med starkt individfokus. 2. Vilken är avsikten med metoden? Svar: Att ge användaren möjligheter att prestera mera på kortare tid med bättre resultat utan att därför bli mera stressad. Metoden kan ses som en form av personlig -och synnerligen aktiv – kompetensutveckling. 3. Vad är det för fel på andra liknande metoder ? Svar: Oftast är det inget fel på metoderna – möjligen har det under lång tid funnits en övertro på möjligheterna att förbättra genom omorganisation – det vill säga att utveckla olika verksamheter genom att vidta systemförändringar.Ofta har dessa metoder haft formen av A till B och sedan tillbaka till A igen när denna funktion studerats ur ett annat perspektiv. Eller som bl a den kände läromedelsförfattaren Jan Unenge har uttryckt det hela: ”Den pedagogiska utvecklingen går med stormsteg fram och tillbaka!” Detta har i sin tur orsakats av att de flesta som har ansvar för personalutvecklingsfrågor, kompetensutveckling m.m. har trott att alla individer redan gör sitt yttersta och att det därför inte finns mer att hämta hos den enskilde individen! 4. Men gör det verkligen det? Svar: Absolut! Det handlar varken om att stressa mera eller att göra längre arbetsdagar – snarare tvärtom! Den som har förmåga att på ett bättre och effektivare sätt strukturerar sitt operativa tänkande – det vill säga förbättra kopplingen mellan tanke och handling – kan alltid öka sin totala personliga prestationsförmåga. Det gäller bara att ha de rätta verktygen för detta! 4. Och det är Tankenycklarna? Svar: Ja! Nycklarna är en samling av delmetoder. De flesta är inga nyheter för den som intresserat sig för olika varianter av kognitiv psykologi men det nya är att de har satts samman till en ny struktur eller en slags teknosofi! 5. Är det bara i professionella sammanhang som metoden kan användas? Svar: Nej! Alla nycklar kan användas av alla, överallt och i alla sammanhang! Det är som med kraftfulla datorer – det är egentligen bara den mänskliga hjärnan och dess kreativa kapacitet som sätter gränserna! 6. Varför har metoden uppstått just nu? Svar: Det statiska samhället har ganska snabbt ersatts av ett dynamiskt samhälle. För bara en generation sedan var det vanligt att sonen följde i faderns fotspår och hade samma yrke, bodde på samma plats etc. Idag är kärnfamiljen splittrad, människor stannar sällan på samma plats hela livet eller har samma yrke. Rörelsen är det naturliga tillståndet. Tyvärr har inte utbildningssamhället hängt med i svängarna och på många håll utbildas barn och ungdomar fortfarande för ett statiskt samhälle där det konvergenta tänkandet dominerar. Det finns nu ett stort, växande och ofta akut behov av att träna divergenta och synvergenta metoder, flexibelt tänkande och andra färdigheter eftersom dessa är basen för den kreativa utveckling som såväl individer som olika system i västvärlden kräver. Det gäller här att på ett mycket bättre sätt ta tillvara individens möjligheter att agera på egen hand och söka den information som han eller hon behöver. 7. Hur sätter man igång? Svar: Börja med att informera dig om de övergripande principerna till exempel genom en föreläsning. Läs sedan boken Aktivt Tänkande med Tankenycklar. Ett tredje steg – som nu är under planering – innebär att komma samman och diskutera materialet i grupper. Hur detta ska struktureras är för närvarande inte klart men vi ber att få återkomma så snart vi har besked! Läs först infosidan om Inversion – ”att modifiera, kombinera eller arrangera om.” |
Inversion
|
| EXEMPEL
”Nyfikenheten är veken i lärandets ljus”, påstod en gång William A Ward. Michael Le Boeuf använder frågan som kreativt redskap. Han arbetar i två steg:
På detta sätt har Le Boeuf utarbetat en omfattande checklista som täcker de flesta möjligheter att förändra något befintligt och göra något som är annorlunda. Det finns ett nästan oändligt antal möjligheter att använda vår nyckel för omkastning och förändring – Inversion! |
| Se dig om i det rum du sitter i just nu. Kan du använda en – eller ett par – av Le Boeufs frågor ur checklistan för att förändra något? Vad skulle du få som resultat? Fundera över ett problem som du har upplevt de senaste dagarna. Kan någon av frågeställningarna vara applicerbar på ditt problem? Vilken ? Varför ?
|
| Använda på annat sätt? | Nya sätt att använda det? Andra användningsområden? |
| Bearbeta? | Vad finns det mer som liknar det här? Vilka andra idéer kan komma ut av det här? Finns det någon parallell bakåt i tiden? Vad kan jag härma? På vilket sätt kan jag överträffa? |
| Modifiera? | Ny vinkling? Ändra mening, färg, rörelse, ljud, lukt, form? Andra ändringar? |
| Förstora? | Lägga till? Mera tid? Större frekvens? Starkare? Högre? Längre? Tjockare? Mervärde? Tilläggsingrediens? Duplicera? Överdriva? |
| Förminska? | Vad kan man ta bort? Mindre? Kondensera? Miniatyr? Längre? Kortare? Lättare? Utesluta? Strömlinje? Dela upp? Underförstå? |
| Ersättning? | Vem istället? Vad istället? Andra ingredienser? Annat material? Annan process? Annan drivkälla? Annan plats? Annat röstläge? |
| Arrangera om? | Byta komponenter? Annat mönster? Annan formgivning? Annan sekvens? Kasta om ordningsföljden? Ändra takt? Ändra schema? |
| Tvärtom?
|
Kasta om positivt och negativt? Andra hållet? Baklänges? Upp och ner? Ombytta roller? Byta skor? Vända på bordet? Vända andra kinden till? |
| Kombinera? | En legering? En blandning? En sortering? En samling? Kombinera enheter? Kombinera ändamål? Kombinera effekter? Kombinera idéer? |
Mot en annan tid |
Andra utbildningsinsatser |
Förändrad pedagogik och metodik |
Ökad självständighet i tanke och handling |
Större personlig handlingkraft, självständighet och förmåga att själv planera och utvärdera |
Ett annat och mera strukturerat tankesätt |
Tanketräning av olika slag |
Kognitiv rörlighet |
Kunskap om olika kognitiva tekniker |
Symboltänkande |
Tankeverktyg |