Kognitik

Allmänt: Vad är kognitik?

Sedan boken Kreativitetsteorin (Dahlqvist, Brain Books 1998) gavs ut har PEDAX Production i Jönköping arbetat aktivt med utveckling av mentala strukturer för utbildningssektorn. Anledningen till detta beskrivs i boken Operativitetsteorin (Dahlqvist, Book-on-Demand, Visby 2011). Boken är en del i PEDAX´ Kognitikprojekt som förutom grundboken även omfattar sex övningshäften samt ett trettiotal PowerPoints för olika målgrupper. (Varumärket Kognitik skyddat 2004)

En grundläggande åsikt som framförs i materialet är att utbildningssektorn i Skandinavien inte hunnit med i svängarna när det gäller att informera studerande på olika nivåer om de nya villkor som gäller för såväl utbildning som yrkesmässiga insatser i det dynamiska samhälle som redan existerar. Materialet omfattar även studier av den s.k. Nyckelmetoden som PEDAX byggt upp och som varumärkesskyddades år 2011. Metoden består av 123 olika mentala strukturer – Tankenycklar – (varumärke 2011) avsedda att utgöra ett aktivt tankestöd inom de flesta mentala processer som perception, minnesträning, kreativt och operativt tänkande, idégenerering m.m.


Utvecklingsverksamhet idag

När man vill försöka rätta till obalansfenomen i tillvaron idag brukar man använda politiska insatser eller organisatoriska förändringar. Men då de flesta fel som begås eller misstag som görs idag varken har med politik eller organisation att göra uteblir oftast de påtagliga resultatet. Orsakerna hittar den som söker istället oftast i människornas sätt att tänka!
(eller att undvika att tänka!)

För att förhindra dessa problem krävs kunskaper och färdigheter som idag inte bedöms som särskilt viktiga att undervisa om inom vårt nuvarande utbildningsväsende trots att näringslivet mer och mer efterfrågar dem!

Låt oss ge ett exempel:

Om varje svensk genom skolans försorg eller på egen hand – t ex genom självstudier – kunde förbättra sitt dynamiska tänkande och sin operativa förmåga enbart med 5 %, skulle detta genom enkla beräkningar kunna innebära en nationalekonomisk vinst i Sverige av närmare 100 miljarder kronor varje år.

Detta skulle i sin tur räcka till att sänka varje arbetstagares skatt med över tusen kronor per månad eller ge varje körkortsaspirant i landet som klarar sitt körkortsprov en ny Volvo och bensin för 10 års körning!

Vore inte detta en utmaning för utbildningsväsendet det närmaste decenniet?

  Sammanfattning av Kognitikens utgångspunkter:

1.    På samma sätt som ”det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta” gäller att ju mera välstrukturerad en tanke är, desto mera välstrukturerad blir den efterföljande handlingen.
2.    En välstrukturerad insats utgår alltid från största möjliga resurs -utnyttjande.
3.    En människas tänkande kan alltid breddas, utökas eller fördjupas på många olika sätt.
4.    Lämpliga utgångspunkter för allt operativt tänkande är Kognitikens Tankenycklar.
5.    Nyckelmetoden kan användas av alla oberoende av ålder, utbildning, erfarenhet, kön eller kulturell bakgrund.
6.    För skiljde man på teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter. Idag är praktisk kunskap Kreativitet och teoretisk färdighet Operativitet  Det senare begreppet står för en mera strukturerad koppling mellan tänkande och handling med resursutnyttjande som viktigt ledord – i såväl organisatorisk som mental bemärkelse!
7.    Med Kognitikens terminologi kan alla resultat sättas in i Erfarenhets-banken. Från denna kan Kunskapskapital och Idéränta tas ut när som helst utan vare sig administrationsavgifter eller straffränta! (Jfr dagens banker!) Processen kan med fördel förläggas till Framtidshuset (se sidorna 128-130 i boken Operativitetsteorin!)


Samhällsutvecklingen

När man beskriver samhällsförändringar talar man ofta om olika historiska epoker t ex agrarsamhället, industrisamhället och informationssamhället. Mera sällan hör man talas om vad som händer vid skiljelinjen mellan det statiska samhället och det dynamiska samhället, även om de senaste decennierna väldigt tydligt har utmärkts av just detta. Ett av problemen med utvecklingen är att utbildningssamhället inte hunnit med och fortfarande i många fall arbetar vidare efter de förutsättningar som fanns i det gamla statiska samhället.

Ett dynamiskt samhälle kräver ett dynamiskt tänkande och ofta andra kunskaper, färdigheter och attityder än det samhälle som vi nu till största delen lämnat bakom oss. Problemet är att inte ens de mest framstående utbildare, pedagoger, skolledare och forskare inom dessa discipliner fullt ut har kunnat förstå vad som saknas. Detta kräver nämligen att nya idéer tas fram och motståndet mot detta är monumentalt! All utveckling kräver mera av nya tankar än en redovisning av gamla – vilket alltid har varit Akademiska Sektorns paradgren!

En omfattande sektor som inte behandlats i någon större omfattning inom modern utbildning är kunskaper om operativ förmåga, innovationskunskap, alternativa och kreativa tankesätt, metoder för idégenerering, strukturer för förnyelsearbete samt kunskaper om tekniker för såväl organisatoriskt som mentalt resursutnyttjande. Här saknas också kunskaper om den begreppsapparat som kan vara lösningen till att fler och fler lär sig att själva initiera idéer, utveckla och förnya i olika sammanhang och på olika nivåer.

År 2003 introducerades och varumärkesskyddades begreppet KOGNITIK ® som är ett paraplybegrepp för ett antal olika tekniker och metoder som tillsammans utgör en helt ny teknosofi (teknik och filosofi samtidigt).

Syftet är att komplettera de områden som vårt nuvarande utbildnings-samhälle ännu inte tagit till sig i någon större utsträckning. Bland Sveriges pedagoger finns många som fortfarande inte vet vem Edvard de Bono eller Richard Florida är, eller vad de har bidragit med i dessa sammanhang. Vid den stora Tänkar-konferensen i Norrköping förra året var det utländska inslaget i klar majoritet, och mer än en funderade säkert över var alla svenska skolledare, skolpolitiker, tjänstemän och samhällsdebattörer höll hus.

För att påbörja en process som ger möjlighet att ytterligare utveckla kunskapssamhället, ge näringslivet de förutsättningar som skapar möjligheter att exempelvis konkurrera med låglöneländer och även fortsättningsvis ge människor i Sverige möjlighet till världens högsta levnadsstandard behövs en förändring – och det brådskar! Denna förändring borde börja med de nya kunskaper som innovationsvetenskapen i hela dess bredd kan ge och en stark satsning på de olika kreativa utvecklingsinsatser som är möjliga inom nämnda områden.

 

VAD GÖR VI DÅ ÅT DETTA – OCH VEM ÄR DET SOM SKA AGERA?

  1. Den Akademiska Sektorn har hittills – på det teoretiska planet – ansett sig ha monopol på insatser avsedda att lösa framtidsproblemen. Allting börjar och slutar med forskning, menar man. Tanken är så genomgripande, att den ofta förmörkar alla andra kreativa lösningar som dock finns i form av nya små enkla spontanidéer och personlig kreativitet.
    Ett betydligt mera prestigelöst tänkande grundat på individuella kunskaper, personliga erfarenheter och sunt förnuft måste få mycket större plats i alla utvecklingssammanhang – dock gärna i kombination med relevant forskning.
  2. Politiken skulle kunna göra mycket om bara viljan till dialog med dem som verkligen kan något kunde förbättras. Idag har politiken i västvärlden blivit ett mål i sig, och detta gynnar knappast utvecklingen på något sätt! Bättre med elefanter i politiken (stora öron och liten mun) än Krokodiler (stor mun och små öron!)
  3. Media skulle också kunna göra mycket, men kommer knappast igång då exempelvis alltmera sändningstid i teve går åt att placera programledarna i andra programledarnas soffor och ägna sig åt Medialt Navelskådande där samma tema återkommer gång på gång.
    Kreativiteten skapar man inte eller släpper fram i form av nya talanger – den köper vi från Holland!


Slutsats:

Som i alla andra sammanhang är det nu viktigt att gamla mönster luckras upp och vi en gång för alla bestämmer oss för att allting inte var bättre förr, och att varje ny väg måste prövas samtidigt som ett antal gamla ”sanningar” måste placeras ”six feet under”.

Precis som i Japanskt ledartänkande och i många andra sammanhang – där man verkligheten lyckats lösa ”den omöjliga ekvationen” nämligen att göra mer med mindre resurser, men med högre kvalitet och på kortare tid – har man förankrat metoderna i varje medarbetares medvetande och skapat den vi-känsla för en prestation som i vår del av världen mer och mer börjar försvinna.

Kognitiken är en väg att skapa mentala resurser och strukturer (bl a Nyckelmetoden!) för en mycket effektivare insats och ett gynnsammare kreativt och prestigelöst utvecklingsklimat!


Exempel:

Tänk nytt! Tänk om! Tänk kreativt!

Måndagen den 21/2 2011 fanns det 3.650.000 artiklar skrivna om slagordet ”Tänk Nytt”! på Google. Den som imponerades av denna summa kunde skriva Think New!
Resultatet vid detta tillfälle var 1.820.000.000 (en miljard åttahundratjugo miljoner!!!)  synpunkter om samma sak – fast på engelska.

Det är lätt att dra slutsatsen att vi här har ett monumentalt internationellt problem!
Men vem har lösningen?

Vad menar man då med att Tänka Nytt?
Jo, förmodligen till en del det som Edvard de Bono i sina böcker kallar operativt tänkande.
Enkelt uttryckt en smartare koppling mellan tanke och handling.

Några klipp om behovet av nytänkande!

Sökbegreppet ”Tänk Nytt” förekommer i 16.500.000 artiklar hos Google 2011/02

 

  • Info från Svensk Biblioteksförening feb 2011
    Hur kan man på bästa sätt gå vidare i frågan med en bred delaktighet från biblioteksvärlden?
    Tänk om – tänk nytt – tänk vidare! Nationell konferens om referensarbete och fjärrlån med fokus på förändring, Stockholm 11 april 2011.

 

  • Info Kompassen Jönköpings kommun
    Den 23-25 mars anordnas en rikskonferens i Jönköping på temat ”Rubba dina cirklar”. Konferensen handlar om samverkan mellan skola och arbetsliv och i inbjudan står bl.a. ”Välkommen till tre dagar med fokus på att tänka nytt och tänka om. Våra barn och ungdomar har en fantastisk drivkraft och kreativitet. Aldrig förr har det vuxit upp en generation med hela världen som sin egen bakgård.”

 

  • Sveriges kommuner och landsting
    Elevens behov, ökad kvalitet och förbättrade resultat måste komma i första rummet. Politiker, skolchefer, rektorer och skolans medarbetare behöver tänka nytt och ständigt ompröva prioriteringar, organisation och attityder, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.
    http://www.tänknytt.nu/ (adress till centerpartiet i Örebro län)

 

  • Tänk nytt och kreativt
    Jag ber att få gratulera till en bekymmersam ekonomi. Det är nu vi har tid och möjlighet att tänka nytt och kreativt”. Med de orden öppnade Inge Bredin, stiftskaplan i Karlstads stift, mötet om den förväntade nedgången i ekonomin för församlingarna och samfälligheter i Karlstads stift.
    Dan Olsson, kanslichef i Stora Kils pastorats kyrkliga samfällighet, berättar om hur de arbetar med budgetprocessen. Foto: Anna Grude

 

  • Mattelärare tänk om/ tänk nytt
    Postat den 4 maj, 2010 av Elin
    Skolverket har släppt en rapport kring elevers datorvanor i grundskolan och gymnasieskolan. Kristina Alexandersson konstaterar snabbt det som hon och många andra fruktat, datorn används mestadels som verktyg för att skapa presentationer av skolarbete i olika former, inte som verktyg under lärprocessen.

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *