Föredrag

Folke Dahlqvist

    • Lärare i Jönköpings kommun sedan 1971
    • Författare och innehavare av Pedax Production sedan 1982
    • 1:e skolbibliotekarie sedan 1988
    • Chef för UppTech – Jönköping Science Center – 2003-2010
    • Arbetar idag både som skolbibliotekarie på PerBrahegymnasiet i Jönköping samt producerar böcker och håller föreläsningar.

Medlem av Sveriges Författarförbund,Läromedelsförfattarnas förening, Författarcentrum Syd samt Smålands Författarsällskap

Föredrag

Kreativ studieteknik – Vad är det?

  • Kan man lära sig mera på kortare tid?
  • Hur övar man upp sin lästeknik, läshastighet och läsförståelse?
  • Hur förbättrar man sin koncentrationsförmåga?
  • Vad är djup – och ytinlärning?
  • Hur förbättrar man sitt minne på ett avgörande sätt?
  • Hur lär man sig att formulera bra frågor?

Kontakta folke@pedax.se för ytterligare information

Skapande utveckling & kreativ metod

  • Hur utnyttjar du din egen skapande fantasi?
  • Hur använder man den kreativa processen i undervisningssituationen?
  • Hur bemöter man kreativa elever?
  • Vad är konvergent, divergent och synvergent tänkande?
  • Vad skiljer en konformist från en nonkonformist?
  • Hur uppmuntrar man kreativ inlärning?
  • Vad innebär organisk studieteknik?

Kontakta folke@pedax.se för ytterligare information

Det operativa tänkandet – OPERATIVITETSTEORIN

  • Vad är operativt tänkande?
  • Om initiativförmåga och handlingskraft
  • Entreprenörskapets olika dimensioner
  • Den kreativa processen
  • Vad innebär vertikalt och horisontellt alignment?
  • Att undervisa om operativitet

Kontakta folke@pedax.se för ytterligare information

Frågan om frågan

  • Det pedagogiska paradigmskiftet
  • Ställ frågor för att tända fantasin!
  • Som man frågar får man svar
  • De sex universalfrågorna
  • Olika frågemetoder
  • Att arbeta effektivt med frågor och svar

Kontakta folke@pedax.se för ytterligare information

Läsningens mysterium

  • Hur läser barn idag?
  • Varför ska man läsa?
  • Vad är det som sker i hjärnan?
  • Olika läsbefrämjande metoder och hjälpmedel
  • Läströskeln och andra hinder
  • Biblioteket och böckerna

Kontakta folke@pedax.se för ytterligare information

 Kreativitetsteorin

  • Från intelligent till kreativt samhälle
  • Den inverterade verkligheten
  • Innovationer och kreativitet – den kostnadsfria resursen
  • Kreativitet – ett verktyg för utveckling
  • Kreativitetens hinder och möjligheter
  • Utbildningssektorn och den kreativa kraften

Kontakta folke@pedax.se för ytterligare information

 Läslust som drivkraft

  • Läslust – hur får man det?
  • Är skolan full av kunskap men tom på upplevelser?
  • Hur kommer man över läströskeln?
  • Att arbeta aktivt med litteraturen
  • Kreativ skolbiblioteksutveckling
  • Projektet Karlavagnen

Kontakta folke@pedax.se för ytterligare information

Skolkul

  • ”Har det med skolan att göra eller är det roligt?”
  • Att vara lärare och elev idag
  • Humorns roll
  • Vitsen med vitsarna
  • Jippopedagogik eller Pulpet med träsmak?
  • Träffad av en snilleblixt

Kontakta folke@pedax.se för ytterligare information

Boken och tänkande
Folke Dahlqvist träffar elever i skolbiblioteket inför föreläsningen ”Operativt tänkande – vad är det?”

 

En handfull PowerPoints om KOGNITIK

 

1. Giraffen i kylskåpet

Serien bygger på historien om giraffen och elefanten – en träffande beskrivning av hur vi tänker (eller inte…!) , hur man ökar sin kreativa förmåga samt hur man kan beskriva de olika perspektiven i den operativa processen.

Vidare innehåller serien några övningar i divergent tänkande, exempel på olika Mnemotekniker, hur man upptäcker koder och system samt en beviskedja som öppnar ögonen för att man – med rätt metoder – faktiskt hinner det man vill.

 

2.   Kognitik – lösningen till den omöjliga ekvationen

Serien förklarar vad teknosofin Kognitik står för insatt i ett samhällsperspektiv. Vidare förklaras ett antal centrala begrepp som Intellektuellt kapital, Innovativa sektorer, lateralt tänkande samt de olika stegen i Kognitikens processmodell.

Ett urval ur Kognitikens ordlista tas upp och förklaras exempelvis begreppen Organisk Friktion, Selektion, Navigator, O-koefficient samt Insatspyramid.

Slutligen sammanfattas innehållet i De Sju Universalnycklarna.

 

3. Ur Kognitikens ordlista

Serien går igenom tjugo av de mest centrala begreppen inom teknosofin Kognitik. I ordlistan Kognitik från A till Ö på Pedax hemsida www.pedax.se finns ett hundratal av de begrepp med förklaringar som används i övningsmaterialet SENIOR – Kognitik för vuxna!

 

4. Tio bilder om Kognitik

Serien ger en ”kortversion” av Teknosofin Kognitik och förklarar dessutom några av Nyckelmetoden Tankenycklar med praktiska exempel.

 

5. Kognitik – den fjärde pusselbiten

Serien kopplar Kognitikens innehåll till entreprenörskap, utbildning och utveckling. Vidare tar den upp ”De 10 illusionerna”, visar på behovet av Dynamiskt Tänkande i olika utvecklingssammanhang, redogör för skillnaden mellan Vertikalt och Lateralt tänkande samt informerar om några av Kognitikens främsta modeller – Insatspyramiden, Kompetenstrappan, Resultatformeln och Erfarenhetscykeln.

Ett antal internationella nyckelord som Gemba, Muda och Kaizen tas upp liksom De fyra stegen i Demings Kvalitetshjul.

 

6. Kognitik – ett nytt skolämne?

Mot bakgrund av de senaste decenniernas utveckling i samhälle och skola diskuteras Positivism och Maslows behovstrappa.

De Bonos Sex Tänkande Hattar tas upp liksom innehållet i Kognitikens Nyckelmetod med fokus på De Sju Universalnycklarna.

 

7. 100-miljarders-idén

Finns det idéer om är värda 100 miljarder om året i ett litet land som Sverige?

Innehållet i De Sju Huvudnycklarna tas här upp och konsekvenserna på den nationalekonomiska arenan diskuteras. Ett flertal exempel påvisar den hävstångseffekt som de olika nycklarna kan ge i rätt sammanhang.

 

8. Kognitik – en titt genom nyckelhålet

De 123 tankenycklarna presenteras i några olika versioner. 52 av de 123 stycken utgör den s.k. Tankeleken – en kortlek med 52 kort. Dessa är traditionellt indelade i grupperna Klöver (resurser), Spader (operativa insatser), Ruter (struktur) samt Hjärter (empati)

Bildserie 8 presenterar innehållet i de olika grupperna och ger exempel på aktiva Tankenycklar och deras bruksområden.

 

9. Kognitiken – i praktiken

Serien handlar om medarbetaren i arbetsprocessen och hans/hennes insatser för helheten. Frågor som Vem agerar? Vad betyder ”commitments”? besvaras, samt begrepp som Stuprörsproblematik och Personligt Engagemang diskuteras och arbetsledarens uppgift beskrivs.

 

10. Pekbok för vetgiriga; Kognitikens Adventskalender

De Tre Perspektiven beskrivs i 24 bilder  Kognitikens innehåll och funktionen hos ett antal Tankenycklar i allmänhet och dess sju Huvudnycklar i synnerhet.

Kognitikens processmodell och dess olika steg presenteras.

 

11. Kognitik. Vad – och varför?

Fem didaktiska frågor om utvecklingen från år 2000 då ett nytt paradigm började diskuteras  på allvar – resursutnyttjandet på alla nivåer.

Hur det Mentala Resursutnyttjandet kan stödjas med Tankenycklar förklaras med enkla exempel.

 

12. Kognitikens Nyckelmetod

Kognitikens olika begrepp och delmetoder presenteras.

 

13. Kognitik – ett nytt koncept

Presentation av boken Operativitetsteorin; Kompassen för Utbildningssamhällets vita fläckar.

 

14. Kognitik – ett nytt perspektiv på utveckling.

Samhällssituationen idag och individens möjligheter att hitta rätt i ett nytt historiskt paradigm.

 

15. 100 – miljardersidén – den publika versionen

Se bildserie 7!

 

16. Tänk utanför boxen – men hur gör man?

Praktiska övningar utifrån ett antal av Nyckelknippans innehåll.

 

17. Kognitiken i Praktiken – KiP 

25 praktiska övningar med Nyckelmetoden

 

18. Mentalt resursutnyttjande med Kognitikens Nyckelmetod

Särskilt tydlig framstår problematiken kring frågor om resursutnyttjande då man redovisar resultatet i pengar

Denna PP visar 10 olika räkneexempel och vilka oerhörda resultat användningen av Kognitikens nyckelmetod – inte minst då den får många användare!

 

19. Att angöra en brygga

Om konsten att forma ett nytt koncept

Med utgångspunkt från Kognitikens Nyckelmetod gås olika processer igenom med Metodens Huvudnycklar som utgångspunkt.

Arbetet med att forma konceptet Nyckelmetoden används som praktikfall.

Slutligen visas en sammanställning över de 22 PowerPoints som är aktuella för dagen.

 

20. Pekbok för Kognitörer

Föredraget utgår från frågan ”vad är det för skillnad mellan Edvard de Bonos Tänkehattar och Tony Buzans Tankekartor? Kompetenstrappan och ett flertal av Kognitikens övriga begrepp diskuteras och förklaras och några exempel ges på några olika Tankenycklars funktion. Framtidshusets innehåll presenteras och slutligen hänvisas till övrig information på hemsidan www.pedax.se

 

21. Hjärnkontoret

Ett antal exempel på studietekniska övningar presenteras liksom begrepp som De fyra Lärstilarna, olika tankestilar, påverkansfaktorer vid studier samt olika mnemotekniker.
Råd för läxläsning, hur man strukturerar en Mindmap samt hur man snabbläser och
exempelvis minns siffergrupper m.m. tas också upp.

 

22. Kreativ studieteknik

…är en fördjupning av Hjärnkontoret som tar upp olika tekniker för inlärning med utgångspunkt från den enskilde eleven.

 

23. Läsning – kognitikens kommunikativa fokuspunkt

Filosofen L.J. Wittgenstein diskuterade om språket var kreativitetens hinder eller möjlighet.

Oavsett vilket kräver dagens samhälle en god förmåga att kunna läsa och förstå det man läser. Alla behöver idag kunna informera sig, och inte minst viktigt är det att läsa snabbt för att kunna sovra bort information som man INTE behöver.

Bildserien tar upp fakta om läsningen, Hur texter fungerar, språket som ”Tankenyckel”, bilder och språkminne.Alltsammans viktiga delar av kognitikens kommunikativa sida.

 

24. Lekmakare Snörholm får en idé

Serien ställer frågan ”Vad gjorde du när du senast fick en bra idé?”

Begrepp som Kompetenstrappan och Idéverkstán förklaras och sätts in ett sammanhang. Vi får också veta vad en Lekmakare sysslar med och vilka resultat detta kan få.

 

25. Vardags – Tänk

Serien är en presentation av ”Den omöjliga ekvationen” som inte är så omöjlig – om man bara gör på rätt sätt!

En utgångspunkt är en jämförelse mellan DÅ och NU. Vidare redogörs för olika skillnader mellan det statiska samhälle vi lämnat bakom oss och det dynamiska samhälle som vi redan befinner oss i. Undervisning och kompetensutveckling diskuteras och frågan ställs på vilka sätt vi kan kompensera det som skolan har missat att undervisa om.

Användningen av Tankenycklarna tas upp och kopplas till olika praktiska exempel från vardagslivet.

Centrala begrepp inom Kognitiken presenteras – exempelvis Innovativ assimilation, Kompetenstrappan, Operativitet och Lateralt tänkande.

 

26. Hur ökar man sin kreativa förmåga?

Kreativitetsbegreppet diskuteras ur olika aspekter. Med ett antal exempel tas centrala begrepp inom Kognitiken upp – exempelvis Kombination, Perspektiv, Mönster, Alternativ, Koder, System och Symboltänkande.

Slutligen sätt individen i centrum med frågan: Vad kan du själv göra för att höja ribban då det gäller din egen kreativa och operativa utveckling?

 

27. Kreativ problemlösning

Serien fokuserar på Tänkandet och olika Tänkar-typer. Den praktiska problemdiskussionen använder berättelsen Giraffen i kylskåpet för att förklara vikten av att inte göra problem svårare än de är, att tänka på kontexten, sammanhanget och vikten av förförståelse och bred kunskap och allmänbildning som utgångspunkt för utveckling av den individuella tankeförmågan.

Med hjälp av en handfull Tankenycklar diskuteras olika sätt att lösa enkla vardagsproblem.

 

28. Kreativ lästeknik

Serien innehåller ett antal kreativa metoder för arbetet med ord, texter och informationssökning. En rad fakta om vikten av att läsa och förstå det man läser presenteras.

 

29. Hjärnkontoret – övningar i operativa minnestekniker

Serien behandlar det mentala resursutnyttjandet i olika utbildningssammanhang, studietekniska rön samt olika slående exempel på konsekvenser av dåligt resursutnyttjande.

 

30. Kognitik – verktygslådan för optimalt resursutnyttjande

Serien beskriver vägen mot ett nytt utbildningsparadigm. Möjligheter att komma längre med samma resurser handlar om att A:  Aktivt minska resursförluster av olika slag B: Öka användningen av mentala, operativa strukturer C: Flytta fokus från system till individ samt D: Styra resursflödet mer aktivt och strukturerat mot uppsatta mål.

 

31. Kreativitet, operativitet samt innovation – Kognitikens tre hörnstenar.

Serien diskuterar utvecklingen från statiskt till dynamiskt samhälle och vad detta för med sig för individens och utbildningssamhället insatser. Det intellektuella kapitalet behandlas och serien ger förslag på olika insatser för att komma längre med samma – eller till och med färre – resurser!

 

32. Vardagstänk.

Den ”omöjliga ekvationen” innebär att det inte går att göra mera på ett snabbare sätt, med bättre kvalitet men med färre resurser och medarbetare utan att stressen ökar.

Med användningen av Kognitikens innehåll är ekvationen möjlig.

Det gäller bara att veta hur…

Bildserien visar på såväl allmänna insatser som mer specifika

– exempelvis i form av Kognitikens Tankenycklar.

 

33. Kognitik – kompetensutvecklingens saknade pusselbit

Att sprida ett helt nytt koncept till befattningshavare med många år inom befintlig verksamheten är inte helt lätt. Offentliga sektorn i vårt land hyser knappast några världsmästare i grenen utveckling och förändring. Tillståndet karakteriseras snarast  av stillastående och alltför ofta aktiv innnovationsfientlighet.

Steg ett i en process med bättre förutsättningar att få behålla en hög välfärd måste vara att förändra attityden till utveckling och förändring.

Serien innehåller ett antal konkreta exempel på hur man genom ett strukturerat och operativt tänkande kan förändra åtminstone sin egen attityd och omvärldsuppfattning.

Enkelhet och struktur är två viktiga ledord i den personliga processen!

 

34.  Liten introduktion till Kognitikens innehåll.

Ett problem när något nytt presenteras – till exempel konceptet Kognitik – är konsekvenserna av den s.k. assimilationskurvans effekter. Endast några få procent brukar visa sig intresserade när någon presenterar något nytt – kanske dessutom på ett sätt som ingen har hört tidigare.

Serien är en kort introduktion hur kognitiken kan bli ”var mans egendom” och utgöra en praktiskt användbar struktur för såväl vardagstänkande som högre studier och praktiska yrkesinsatser.

 

35. Trekvartsskolan

Serien beskriver de tre nuvarande utbildningsinsatserna i dagens skola – Kunskaper, färdigheter och socialisation. Stolen i introduktionsbilden saknar sitt fjärde ben- Kognitik.

Utifrån en diskussion om det intellektuella kapitalet diskuteras skolans utvecklingspotential och hur man skulle kunna införa nya tankar kring ett pedagogiskt och metodiskt arbete med mentala strukturer.

 

36. Kognitiken i Skolan Åk 1

I tre serier presenteras de 123 Tankenycklarna på gymnasienivå. Serie 36 behandlar Åk 1 i gymnasiet med nycklarna 1-41.

Tankenycklarna presenteras med symbolen BOK – NYCKEL – FRÅGETECKEN vilka står för 1. Kort presentation av nyckelns innehåll 2. Nyckelns allmänna profil samt 3. Hur man kan använda nyckeln på det personliga planet.

I tredje kategorin finns även ett antal frågor för samtal.

 

37. Kognitken i Skolan Åk 2

Se PP 36.

Serien behandlar nycklarna 42.82.

 

38.  Kognitiken i Skolan Åk 3

Se PP 36.

Serien behandlar nycklarna 83-123.

 

39. Hur tänker ni, människa?

Serien är en kortfattad introduktion till Kognitiken som koncept med betoning på Innovationstriangelns innehåll, exempel på såväl generella individinsatser som

mer specifika – bl a Kognitikens Tankenycklar.

Serien går igenom Huvudnycklarna som symboler, De 10 illusionerna, Kognitikens

tre fokusområden m.m. samt några centrala citat att användas som utgångspunkt för

diskussion.

 

Sju små berättelser

Varför Kognitik?

En ny produkt – vara eller tjänst – är ofta ett resultat av en ny idé och en strukturerad handling.

En strukturerad handling är alltid resultatet av en eller flera strukturerade tankar.

En strukturerad tanke kräver alltid en utgångspunkt och ett innehåll. En sådan utgångspunkt kan vara en mental struktur exempelvis en Tankekarta eller en Tankenyckel. (varumärke 2011)

Fördelen med en Tankenyckel är att den inte bara är en modell, utan anger även en riktning eftersom den består av ett verbalt uttryck som ofta är känt till sin betydelse och därmed utgör en associativ möjlighet.

Två stora problem i dagens samhälle är dels en stor upplevd resursbrist och dels avsaknaden av en metod som skulle kunna lösa många resursfrågor – åtminstone till en stor del.

En anledning till den upplevda resursbristen är en övertro på att organisation, administration och politiska beslut ska komma till rätta med olika samhällsproblem. Min absoluta tro – som växer sig starkare för varje dag – är att den största potentialen av alla knappast finns i de olika samhällssystemen, utan i mycket större utsträckning i individens eget huvud! Under förutsättning att han/hon studerar de nya tankar som bl. a. finns i teknosofin Kognitik.     (Varumärke 2014)

En bra början är att ta till sig de Sju Universalnycklarnas innehåll och pröva dem på egna upplevelser och vardagliga problem!

 

De sju Universalnycklarna

 

Den reducerade varianten av De 123 Tankenycklarna kallar vi Tankeleken. Den består av 52 nycklar under rubrikerna Klöver-resurser, Ruter-strukturer, Spader-operativitet samt Hjärter-empati.

 

Basen i Tankeleken är De Sju Universalnycklarna. Här följer några vardagsberättelser som visar hur nycklarna kan användas! Se vidare på www.pedax.se

Frågor att ställa:

Adaptation                 TN  3       Vilka är mina totala resurser?

Analogi                      TN  8        Har du sett det förut?

Inversion                    TN  50      Hur ändrar du eller arrangerar om?

Involution                   TN  51      Hur genomför du en aktiv reduktion?

Konsekutiv                 TN  66      Vilken ordningsföljd är bäst?

Koordination              TN  67      När, var och hur?

Reversion                  TN  96      Hur återkopplar du processen?

 

TN 3 Adaptation – vilka är mina totala resurser?

Sören Karlsson delade sin frus längtan till landet. En dag gjorde de slag i saken och köpte en mindre gård en mil utanför staden. Fastigheten bestod av ett bostadshus och en gammal ladugård som de insåg att de inte hade någon användning av eftersom de inte tänkte ha några djur mer än en hund och en katt.

Det enda minus de kunde upptäcka i den ekonomiska kalkylen var den ökande drivmedels-kostnaden för en daglig bilresa med två bilar till staden. Eftersom de hade olika arbetstider var de varje dag tvungna att använda båda sina bilar.

Sören funderade över hur han skulle täcka den ökade kostnaden och konstaterade att den enda resurs som han ännu ej utnyttjade var den tomma ladugården. Han satte in en annons och redan första hösten hade han hyrt ut vinterförvaring åt 14 husvagnsägare och 1 båtägare.

Hyran satte han till 3 000 kr per enhet.

Den ökade drivmedelskostnaden för bilarna utgjorde 7 000 kronor per år.

Inkomsten från uthyrningen blev 45 000 kronor.

Mellanskillnaden 38 000 kronor använde Sören och hans fru till en årlig fjortondagarsresa resa till Gustavia på Saint-Barthélemyi i Karibien

 

 TN 3 I siffror:

Som månskensbonde hade Sören tillägnat sig en icke obetydlig praktisk förmåga liksom en synnerligen välutrustad ”snickarbod” med alltifrån svarv och fräs till svets och en lång rad små handmaskiner.

När hans granne Leonard behövde ett nytt avgassystem var det en själklarhet att Sören tog hand om monteringen av detta. Något betalt ville han inte ha, men däremot ville han gärna ha lite konsultation angående några värdepappaer som han hade köpt året innan. Leonards vinst på bytesaffären gav honom 1 200 skattade kronor och Sören gjorde en ännu bättre vinst – hur mycket vågade han inte tala om för Leonard, men en kopp kaffe skulle han bjuda på som motprestation vid något tillfälle!

 

TN 8 Analogi – Har du sett det förut?

Oskar Martinsson verkade stressad.

– Hur är det fatt? frågade hans förstående hustru.

– Det är mycket nu, sa Oskar. – Först iväg och handla. Sedan hämta båten på logen och sätta den i sjön. Och sedan iväg till Statoil för att hyra en kärra så att jag får hem stockarna som jag fick av Andersson när han hade snyggat till i sin trädgård.

-Då kanske det är läge för lite tankeverksamhet, svarade hans fru.

-Hurså? undrade Oskar.

-Tja, när du satt båten i sjön har du ju en bra trailer att köra stockarna på. Därför behöver du ju knappast åka och hyra en kärra för dyra pengar… Kärra som kärra!

Oskar log och gav hustrun en stor kram.

 

TN 8 i siffror

Oskars vinst denna dag var 200 sek samt en resurs motsvarande en förlorad timma.(150 sek)

Om varje svensk på grund av dåliga insikter i Kognitik missar en tiondel av det Oskar tjänade in denna dag, blir värdet av detta 350*0,1*9 593 000 = 336 000 000 kronor per dag!

 

TN 50 Inversion – Hur ändrar du eller arrangerar om?

Jonas började första dagen på det nya jobbet som utvecklingsingenjör med att gå runt i företagets olika lokaler och studera tillverkningen av produkterna.

När han kom till avdelningen för pressverktyg stannade han ett slag och studerade verksamheten.

-Får jag fråga varför det står två maskiner här och den tredje innanför dörren i nästa rum? sa han till sin chef.

Chefen såg osäker ut.

-Förmodligen för att ingen har funderat på att flytta ihop de tre maskinerna, sa han.

-Jag ska ta mig en titt på detta, sa Jonas.

Dagen därpå presenterade han en uträkning för sin chef som gick ut på att om den tredje maskinen flyttades in mellan de två andra – vilket kunde ta ett par timmar – kunde man spara in en gångsträcka per år för mekanikern på över 25 mil. Att gå 25 mil tar minst 50 timmar vilket kostar minst 10 000 kronor i arbetstid.

-Och vem vill betala denna tid, avslutade han sin presentation. – Knappast kunden…

-Jag tror att vi har anställt rätt person, sa chefen med ett leende.

 

 TN 50 i siffror

Om varje företag i Sverige i genomsnitt kunde tjäna lika mycket på en enda årlig rationaliseringsinsats som Jonas gjorde, skulle vinsten under ett år bli 10 miljarder.

Kunde en lika stor rationaliseringsvinst genomföra varje månad skulle vinsten bli 120 miljarder.

 

TN 51 Involution – hur genomför du en aktiv reduktion?

-Vilken snygg bil!

Morgans hustru såg överlycklig ut då hennes man långsamt och försiktigt parkerade familjens nyinköpta bil – en lätt begagnad Volvo V70 – utanför garaget.

-Då fattas bara en sak, sa Morgan. – En takbox för fjällresan!

-I så fall fattas det två saker, sa hustrun. – Både boxen och bättre plats i garaget, så att vi får in bilen! Som du ser är den här betydligt större än vår gamla Nissan!

Morgan tänkte en stund. Sedan skrev han ner åtta saker på ett papper.

-Vad tror du om att avyttra det här? sa han och visade sin hustru lappen.

Hustrun läste igenom listan och nickade. – Visst, sa hon. – Så gör vi! Blocket, eller?

Morgan satte sig vid datorn och dagen därpå hade han sålt såväl den gamla gräsklipparen som stått oanvänd i garaget i flera år som barnens studsmatta som fortfarande låg kvar i kartongen efter inflyttningen tre år tidigare. Dessutom sex andra saker som sammanlagt inbringade nästan tre tusen kronor till familjen.

Glad i hågen åkte han till bilfirman och köpte en begagnad takbox för samma belopp.

Bättre plats i garaget och en takbox ”utan kostnad”!

  

TN 51 i siffror

Om det finns 4, 2 miljoner familjer (hushåll) i landet, och värdet hos varje familj av sådant som inte används utan skulle kunna avyttras utgör 10 % av en sammanlagd årslön finns det en outnyttjad resurs i landet av 24 miljarder kronor som skulle kunna användas bättre!

En sekundärvinst uppstår naturligtvis hos den som köper en vara till en fjärdedel av nypriset!

 

TN 66 Konsekutiv – Vilken ordningsföljd är bäst?

-Du kommer väl ihåg att tvätta bilen åt mig som du lovade när jag skjutsade er till matchen i lördags? Linus pappa stod i garagedörren med en hink i handen.

-Jodå, svarade Linus, jag kan börja direkt.

Han fyllde hinken med varmvatten i tvättstugan, tryckte i ett par matskedar biltvätt i hinken och började sedan skrubba motorhuven. Pappa såg intresserat på.

-Vill du har några bra tips? frågade han.

-Jaaa…svarade Linus, men det går väl bara att tvätta en bil på ett sätt?

-Kanske det, sa pappa, men det finns sätt som är bättre än andra, svarar pappa diplomatiskt.

Börja med att ta ut gummimattorna och tvätta dem. På det viset torkar de nästan helt till du är klar med resten. Dessutom bör du dammsuga av golven under mattorna och det går ju bättre om du slipper klafsa runt i fukten och blöta ner dammsugaren. Spruta samtidigt på lite lösningsmedel för myggen på fronten så hinner medlet lösa upp smutsen medan du dammsuger.

Ta sedan två svampar – en till lacken och den lilla med grönt på till fälgarna. Ta hjulen sist så du inte behöver få med smuts från fälgarna på lacken.

Börja sedan tvätta nerifrån och upp så att du ser var bilen är hårdast smutsad.

Sedan är det bara att spola och skinna bilen, och sist tömma papperkorgen och få gummimattorna på plats. Klart!

-Det var en hel del, det, sa Linus. – Men OK, jag försöker…Det går ju faktiskt att tvätta en bil på många sätt. Och några är ju säkert bättre…

 

TN 66 i siffror

I Sverige byggs det ca 20 000 hus per år. Man brukar räkna med att det tar 10 timmar att bygga en kvadratmeter. Detta innebär att det kan ta 2500 timmar att bygga ett hus på 250 kvadratmeter alltså ungefär 15 månaders arbete.

Det är mycket som kan kosta extra vid ett husbygge – exempelvis sprängningsarbeten m.m.- och därmed kan kalkylen fördyras åtskilligt.

En annan sak är om man inte är en van byggare och ibland gör saker i fel ordning. Detta kan innebära att huset blir 10 % dyrare än beräknat.

Om husen i Sverige i genomsnitt kostar 2,75 miljoner kronor att bygga – hur mycket dyrare blir de då sammanlagt om misstagen att inte göra saker i rätt ordning utgör 10 % av byggkostnaden för de 20 000 husen?  SVAR 5,5 miljarder kronor!

 

TN 67 Koordination  – När, var och hur?

Gamla tant Elsa bestämmer sig för att ”lyxa till” lunchen lite extra och göra en gräddig potatisgratäng till köttet som hon sparat från helgen. Hon tar med sig sitt durkslag och ska just gå ner i källaren när hon kommer på att det är lämpligt att ta med soppåsen när hon ändå går. Hon styr därför stegen mot diskbänken för att hämta soppåsen men hinner inte öppna dörren eftersom telefonen ringer. Det är hennes väninna Berta som bjuder in sig själv till ett parti kinaschack med kaffe under eftermiddagen. Elsa tycker det ska bli trevligt och de bestämmer att Berta ska komma klockan tre.

Elsa går därefter ner i källaren. När hon kommer ner kommer hon ihåg att hon skulle ta med soppåsen ner och i förargelsen över att Berta stört hennes tankar går hon upp igen – utan att ta med sig potatisen som hon skulle hämta!

Soppåse ner 50 %

Potatis upp 50 %

Allt 100 %

Inget 0 %

Förmodligen uppstår säkert liknande episoder minst en gång per dag per person i ett land som Sverige med över 6 000 000 förvärvsarbetare – både i arbete och under fritid. Vad slöseriet med inställd tankeverksamhet kostar per dag i vårt land vet nog inge – men många kronor är det…

TN 67 i siffror

Det finns ungefär 15 000 taxibilar i Sverige.

När man började använda kommunikationsradio i bilarna ökade man kvoten körda kilometer  från 50 % till 73 %. Om man drar bort kostnaden för radion från inkomstökningen, kan man säga att effektiviteten ökade 20 % när bilarna radioutrustades.

Om varje bil tidigare körde in 600 000 kronor per år, hur mycket ökade inkomsten för Sveriges taxiägare när radion började användas?

SVAR: 600 000*0,2*15 000 = 1, 8 miljarder kronor.

 

TN 96 Reversion – Hur återkopplar du processen?

-Var är mina nycklar?

Åsa tittar ut från badrummet.

-Inte nu igen, Olle, säger hon. – Det var ju samma visa i fredags. Du funderar inte på att göra något åt ditt problem. Jag läste i tidningen att svensken letar efter sina nycklar 4,1 miljoner dygn varje år. Någon har räknat ut att det motsvarar nästan 20 miljarder kronor i värde.

-OK, jag ska, svarar Olle. – Jag går och köper en snygg krok i järnaffären när jag går hem idag. Och så skruvar jag fast den vid klädskåpet när jag kommer hem.

-Bra, säger Åsa. – Glöm inte bort det, eller att hänga upp nyckeln när du kommer hem i fortsättningen. Eftersom svensken tydligen letar efter sina nycklar till en årlig kostnad av 2 000 kronor per person, så har du snabbt tjänat in vad kroken kostar under resten av året…

 

TN 96 i siffror

 

Kostnaden för svenskarna nyckelletande motsvarar inköp av ett parti Opel Corsa som skulle glädja tillverkaren ofantligt. För 20 000 000 000 kronor kan man nämligen köpa 20 000 bilar som – eftersom de är ungefär 4 meter långa skulle kunna bli en rad bilar – med en meters lucka – mellan Landvetter i Göteborg och Arlanda i Stockholm tur och retur! ( 100 mil!)

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *